Jobbig vecka.

Måndagen började med att jag blev väckt av sms lite innan sex, assistenten sjuk. Lika bra att ställa in akupunkturen idag för att jag inte får in någon i tid. Hela förmiddagen gick åt till samtal. Klockan hann bli 11:45 innan ny assistent var på plats. Kändes helkonstigt att göra sin morgonrutin efter 13:00 när jag brukar få hjälp vid 07:00. Som tur var det en bra person som underlättade för mig.

Tisdag:
En annan assistent är utomlands så en vikarie idag med. När vi var på väg mot tåget för att åka till vårdcentralen för att undersöka mitt öra så hör jag tåget, spring före och stoppa tåget, jag vill inte frysa, Det var bara det att jag inte kom så långt i snön så hon fick springa tillbaka och putta på. vi kom med, med andas i halsen.

Diagnos hörselgångsinflammation IGEN! Jag förklarade för läkaren det räcker nu. Ja, jag har läst din journal, jag skickar remiss till öronspecialist och så får du nya droppar. Mycket bra läkare.
När jag kom hem kom nästa smäll (jag kan tyvärr inte skriva det, privat) Jag ringer och försöker få tag i läkaren på ett annat ställe. Hej, jag ringde förra veckan och begärde telefontid, det händer inget och jag har jätte ont, jag kan inte vänta sex månader på återbesök. Nu måste ni hjälpa mig. Jag vill bli sövd så att ni kan kolla obehindrat, jag har noll smärtgräns och rädd för minsta lilla stick och provtagningar. Läkaren är inte här idag och vi kan inte söva här, det görs i Malmö. Jag har lämnat lapp till läkaren om dig, hon ringer när det finns tid. Jag förklarade mina symtom, det hjälper inte med värktabletter eller de tips jag fick sist. Nu måste jag ha hjälp.

Jag ser i din journal att du haft dessa besvär och jag tycker att du borde få hjälp och det är inte lönt att sitta på akuten eller att blanda in en ny läkare på nytt ställe. Jag lägger nya lappar till de läkare som har varit inblandade så får vi hoppas på det bästa. Jag kan inte lova att det blir denna vecka. Suck tack då. Jag försöker att inte tänka på det och göra mig redo för att åka och leda barnen i gympan. Nya tillskott i gruppen + föräldrar och en assistent i en ganska liten hall men allt går. Det är sådan glädje och full fart och ögon i nacken. Jag ska ha koll på alla barn, musik, visa m.m. Jag måste börja läsa på om teckenspråk. Efter passet så känns hjärnan som mos och allt ska låsas och plockas undan sen springa till bussen, där jag oftast inte får någon hjälp överhuvud taget. Ska ringa i morgon och klaga IGEN!!! Sitter på bussen och ser ett missat samtal. Ringer upp Hej assistenten sjuk, vet du vem jag kan ringa. Personen som vi försöker få tag i svarar inte. Hon är här säger jag och hon jobbar i morgon. Tack och hej. Väl hemma ska jag redovisa närvaro, äta och hoppa i säng.
Onsdag: Vaknar och inser det går inte längre. Jag gråter av smärta och ringer ett samtal och får prata med en telefonsvarare. Hej, jag har person nr och dessa åkommor jag var hos er detta datum och jag försöker få tag på ... utan framgång och det är inte lönt att jag sätter mig på akuten så illa är det inte. Snälla ring mig. Jag lägger mig på soffan med telefonen på magen för att hinna svara. Efter 15 minuter ringer läkaren. Äntligen ringer du. Ni får ta in mig nu, det går inte. Allt ser bra ut. Jag förstår inte att du har så ont.? Jag har hittat detta vad är det? Det ser ut så här? säger jag. Det är förändringar, det ska gå bort av sig själv eller så får vi ge dig lokalbedövning och ta bort det. Vi gör så här. Nu har vi hittat orsaken jag skriver ut tre olika mediciner, det smittar inte och så kallar vi dig om tre månader. Medicinen ska du ta länge och så gör du så här och så här. Försök att stå ut inget farligt. Vi säger så. Tack sa jag. Försöker inte tänka mer på det och åker till sjukgymnasten för att träna. Kommer hem och tänker inte lyfta ett finger på hela kvällen. 
 Torsdag.
Lugn dag och tar bussen till Lödde för att besöka en ny församling. Äntligen har jag hittat rätt. Åker hem lite senare med ny energi lagar middag och städar, har en ny assistent ikväll vi klickar Skönt! Det tar så mycket energi att berätta allt väsentligt, visa med mera. Hon frågar du vill inte ha böcker? Jag har mycket jag inte vill ha, tänker slänga dem. Stopp inte slänga böcker, jag tar dem även om jag inte har plats, de jag inte vill ha skänker vi till biblioteket.

Fredag: Dags att ställa klockan, tittar i paketet som jag fått från apoteket. Ni skämtar, ska jag ta allt detta med fyra timmars mellanrum? Det är bara att sätta igång. Fantastiskt nästan smärtfri och jag kan röra mig. Jag har fått besked från kommunen att jag har fått fler timmar, men delvis avslag. Jag skickade iväg utredningen till assistansbolaget. Jag blir bara sur och irriterad när jag läser sånt. Tvättar och avslutar eftermiddagen med telefonmöte. Äntligen helg. Mindfullness in this house. All stress är borta och jag hinner mycket mer än innan hur kan det komma sig undrar ni? Jo för att hjärnan kan endast göra en sak i taget. Så varför stressa eller bli stressad.
Lördag: Äntligen ordinarie assistent är här så skönt att slippa prata hela tiden. Idag ska jag på seminarium i Helsingborg. På tåget sitter en pojke och hans mamman och spelade Yatzi. Tåget hann rulla innan jag han sätta mig till rätta, så jag började rulla skit. Jag hör: Man får inte svära. Nej det får man inte, förlåt säger jag. Vill du spela med oss säger han, Jag måste äta först, säg du till när du vill ha hjälp jag är bra på detta sa jag. Jag åt och gick på toaletten. Du tog lång tid på dig, kan du hjälpa mig nu, jag har så svårt att slå tvåor, jag vill vinna över mamma. Det tar lång tid för att jag har mycket kläder på mig. Tvåor blev det sen kom alla frågor varför sitter du? Sitter du fast? Varför går du inte? Jag fick förklara och som han tänkte. Sen var det dags att stiga av. På plats var det var inget för mig, jag satt mest och skakade på huvudet och undrade vad är detta? Vad håller de på med? Jag vill hem. Det enda jag fick med mg var att alla män behöver en fru, för att det är frun som håller mannen på banan och de har alltid rätt. Den andra saken var att människor ska ha starka fasta rötter och vara nära vatten för att bli ett träd för att blomma ut och vara till för någon annan. Lättad över att komma hem, somnade jag i soffan. 
Söndag:
Vaknade 08:15 vilket är sent för mig klockan 10:00 åt jag frukost. Idag har jag lagat mat promenad och tränat. Nu väntar mina hemmagjorda falafel.

Kommentera inlägget här :