Grrr och morr

I torsdags var jag och hälsade på min bror och svägerska. På vägen dit skällde busschauffören ut ett gäng äldre damen som inte hade tid att vänta på att jag skulle sätta mig i sättet. Respektlöst sa busschauffören till svar fick vi att de frös och hade varit på resande fot sen tidigt morgon. Och?? Busschauffören blev sur. Jag lugnade ner honom och sa högt. Du gör ett bra jobb, de vet inte bättre.

Min bror har tillverkat en fotpall som jag ska ha när jag inte sitter i rullstolen Älskar den!

I fredags var jag och tittade på Miriam Bryent. Stället var skit. Människor visar ingen hänsyn och ber jag dem akta sig så tittar de på mig ett kort tag, tills de fattat att de måste flytta på sig.

Privat har jag kommit ur min trygghetszon och gör saker jag inte brukar :-)

I lördags på knöt jag nya kontakter. Ska bli kul att se vad som händer.

I söndags avslutade jag min antibiotika. Igår var det dags igen. Idag var jag på vårdcentralen igen. Fortsätta med kuren i åtta dagar till.

 Mycket förändringar i assistansen. Jag blir så trött. Jag håller på med förberedelser inför att tekniska snillet slutar nästa på tisdagar, bredvid gångar m.m. Just i detta sitter mina snillar på möte med verksamhetschefen. Jag sa nej till att medverka. Bolaget måste kunna fixa saker utan att jag drar i trådarna.

 Mer jobb är också på ingång, Håller på att planera inför en jobb dag i Växjö STORT och en extrem lång dag. Jag gick in på resecentrum idag för att förhöra mig om pris och ledsagning. Deras svar. Du ska ju assistent med dig, så då hjälper hon dig på. Det är inte hennes jobb och rampen är inlåst och tågvärden kommer sällan ut. Det står här att de hjälper till i våra broschyrer. Ja, jag vet. Det är en annan sak i verkligheten sa jag. Jag behöver hjälp så att jag inte missar tåget och sen ska jag byta till buss och min assistent har aldrig varit i Växjö. Detta tog 20 minuter och jag kokte. Sen säger de att de går direkt tåg härifrån, det hjälper ju inte. Kolla upp och ring mig. Tack för den lilla hjälpen. Ska det vara så svårt?

 När jag kommer hem öppnar jag mailen mail rån move and walk. Varför har du inte sökt pengar för att träna hos oss? Det har de gjort till mig tidigare år. Jag hittar blanketten på nätet och ser att sista ansökningsdagen är 1/2 och jag fick inbjudan förra veckan. Jag ringer personen som står angivet på blanketten. Hon var inte alls på humör och nog trött på sitt jobb. Finns ingen plats, du är ute för sent. Jag skrev ett mail till move and walk och ifrågasatte och bad dem plocka bort mig från träningen.

Jag har även bråkat med FK 3 ggr denna vecka.

Nu håller jag påsklov och släpper det mesta.

Att leva med mål och mening skriven av Nick Warren

Livet är ingen slump. Redan innan universum skapades fanns du i Guds tankar. Det finns ett syfte med ditt liv och det sträcker sig långt bortom de få år du kommer att leva här på jorden. Du är skapad att leva för evigt.

Självhjälpsböcker säger ofta att man ska försöka upptäcka livets mening och syfte genom att söka inom sig själv, men Rick Warren säger att allt börjar med Gud, Skaparen. Du är skapad av Gud och för Gud, och inte förrän du inser detta kommer livet att verka begripligt.

Boken är upplagd som en personlig 40 dagars andlig resa som vill hjälpa dig att förstå livets viktigaste fråga: Vad i hela världen gör jag här? När du upptäcker att det finns mål och mening så minskar stressen, du blir fokuserad, det blir lättare att fatta beslut och att leva ett liv i tjänst för andra.

Blodsarv skriven av Denise Mina

Glasgow 1981. Den 18-åriga Paddy Meehan har precis slutat skolan och fått sitt första arbete på en av stadens tidningar. Drömmen är att bli journalist, men än så länge får hon mest hjälpa till med enklare kontorsgöromål. Hon är förlovad med den jämnårige Sean och deras föräldrar vill inget hellre än att de ska gifta sig och bilda familj. Själv är hon inte lika angelägen, först vill hon skaffa sig en ordentlig yrkeskarriär.

 När den treårige Brian Wilcox försvinner och efter ett par veckor hittas brutalt ihjälslagen blir det förstasidesnyhet över hela landet. Och medieintresset blir knappast mindre när polisen griper två tolvåriga pojkar för mordet. En av dem visar sig vara kusin till Sean och när hans namn och foto publiceras några dagar senare tror alla att det är Paddy som ligger bakom ? allt för att främja sin egen karriär.
 I staden råder närmast lynchstämning mot de unga pojkarna. Men Paddy blir mer och mer osäker på att man fått tag i rätt gärningsmän. I tidningens arkiv hittar hon en artikel om en annan liten pojke, Thomas Dempsie, som försvann och dödades på ett liknande sätt några år tidigare. Paddy söker upp hans mamma och får reda på att Thomas pappa åtalades och fälldes för brottet mot sitt nekande. Eftersom hon är rädd för att avslöja sin identitet ? hon är ju faktiskt inte färdig journalist ännu ? använder hon sig av sin kollega Heathers namn. Några dagar senare blir den riktiga Heather uppringd av en man som säger sig ha något viktigt att berätta. Hon ger sig iväg för att möta honom, men kommer aldrig tillbaka. På kvällen hittas hon ihjälslagen i ett buskage.
 Paddy är nu helt övertygad om att någon annan ligger bakom morden på Brian och Thomas. Utan stöd från sina kolleger och med en familj som har vänt henne ryggen ger hon sig ut för att ta reda på sanningen. Men hennes nyfikenhet är inte uppskattad och snart inser hon att det finns någon som är beredd på att göra allt för att få stopp på hennes frågor.