Positiva Jennie

Är botten förkyld så konstigt nej. Hur ska jag börja och vad ska jag skriva? Som alla vet har jag blivit jätte privat. Ju tryggare och säkrare man blir på sig själv desto mindre pratar man

 

Jag kan börja med att skriva att assistansen börjar reda upp sig permanent. Då jag har fantastiska personer runt mig och deras liv gör också att jag inte kan ha vilka tider som helst, alltså snart fast schema. Jag har sagt rakt ut att jag tycker det är jobbigt att ha någon runt mig så många timmar. Idag provade jag och sa jag behöver en halvtimme, jag ringer dig. Det kändes heltokigt, på ett sätt mindre på ett annat.

 

Nästa sak att bygga upp viktiga och varaktiga relationer. Jag har ett ord mänsklighet .Det coola snillet till assistent ringde och sa. Du jag fick ett telefon samtal och har en grej jag måste göra (Jag fick veta vad det var) vad ska jag säga nej det kan du inte för att bla bla bla. Istället sa jag ta den tiden du behöver kom när du är klar, ring om du blir försenad. Man har ett yrke som assistent, men är inte det och ni är inga duracell kaniner som ska jobba ..... av er. Nyckeln är att se personen bakom skalet både positiva och negativa sidor.

 

Att vara till hjälp för andra människor är att våga säga vad man tycker, tänker och känner och att våga stå för det man gör.

 

Problemen man har ligger ofta hos sig själv och ingen annan.

 

Mitt stora problem är att jag tänker för mycket. Jag vill egentligen skriva rakt ut, men vill inte hänga ut varken mig själv eller det som det rör.

 

Jag mår kanon har aldrig upplevt detta som jag upplever och känner jag är lycklig, trygg, glad. Jag har varit osäker ett bra tag, När jag hittade anledningen släppte allt. Dit jag är på väg är mycket viktigare, än där jag har varit.

 

Förstår du vad du gör för mig och min utveckling? TACK för att du är du :-)

 

Kramar